Radon i hemmet – en dold hälsorisk som påverkar din inomhusmiljö
Har du någonsin stannat upp och funderat på kvaliteten på luften du andas i ditt eget hem? Vi lägger ofta stor vikt vid vad vi äter och hur vi rör på oss, men den miljö där vi tillbringar större delen av vår tid, vårt hem, kan innehålla dolda risker. En av de mest allvarliga men samtidigt helt osynliga är radon. Denna luktfria och radioaktiva gas är den näst största orsaken till lungcancer efter rökning. Att förstå vad radon är, var det kommer från och hur man skyddar sig är ett grundläggande steg mot att skapa en verkligt hälsosam hemmiljö. I den här artikeln går jag igenom allt du behöver veta för att ta kontroll över din inomhusluft och skydda din och din familjs hälsa.
Vad är radon och varför är det en hälsorisk?
Jag brukar förklara radon som en tyst inkräktare. Det är en naturligt förekommande radioaktiv ädelgas som bildas när grundämnet radium sönderfaller i berggrunden och jorden. Eftersom det är en gas kan den lätt sippra upp från marken och tränga in i våra hus genom sprickor i grunden, otäta rörgenomföringar eller källargolv. Väl inomhus kan den ansamlas till nivåer som blir skadliga. Det lömska med radon är att det inte är själva gasen som är den största boven. När radon i sin tur sönderfaller bildas radioaktiva metallatomer, så kallade radondöttrar. Dessa partiklar fäster vid damm och andra små partiklar i luften som vi andas in.
När dessa radondöttrar väl har kommit ner i våra lungor och luftrör fastnar de på slemhinnorna. Där fortsätter de att sönderfalla och avge alfastrålning, en typ av strålning som kan skada cellernas DNA. Kroppen har visserligen reparationsmekanismer, men vid långvarig exponering ökar risken för att skadorna blir permanenta och leder till okontrollerad celltillväxt, det vill säga cancer. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon i bostäder uppskattningsvis 500 fall av lungcancer i Sverige varje år. Det är en process som tar lång tid, ofta mellan 15 och 40 år från exponering till att en eventuell sjukdom kan påvisas, vilket gör det till en risk som är lätt att ignorera i vardagen.
Det är också oerhört viktigt att förstå den farliga synergin mellan radon och rökning. En rökare har redan en förhöjd risk att drabbas av lungcancer, men i kombination med höga radonhalter mångdubblas den risken. Av de cirka 500 radonrelaterade lungcancerfallen per år beräknas ungefär 450 drabba personer som röker eller har rökt. Som finska Strålsäkerhetscentralen (STUK) konstaterar är risken för en rökare betydligt högre. För en rökare är därför det absolut viktigaste steget för att minska risken att sluta röka. Men även för icke-rökare är risken reell och fullt tillräcklig för att man ska ta den på största allvar. Att säkerställa låga radonhalter i hemmet är en fundamental hälsoåtgärd för alla, oavsett livsstil i övrigt.
Hur vet jag om jag har radon i mitt hem?
Eftersom radon varken syns eller luktar är mätning det enda sättet att upptäcka det. Jag rekommenderar alltid en proaktiv hållning. Det är särskilt viktigt att överväga en radonmätning om du köper eller säljer ett hus, om det har gått mer än tio år sedan den senaste mätningen, eller om du har genomfört en större renovering som kan ha påverkat ventilationen eller husets täthet. Detta inkluderar åtgärder som fönsterbyte eller tilläggsisolering. Du bör också mäta om du misstänker att huset är byggt med blåbetong eller om du har en egen borrad brunn som aldrig analyserats för radon.
Processen är idag mycket smidig. För att få ett tillförlitligt årsmedelvärde, vilket är det värde som myndigheterna använder som referens, ska en långtidsmätning genomföras. Denna ska pågå i minst två månader under eldningssäsongen, från 1 oktober till 30 april. Anledningen är att radonhalten varierar kraftigt över dygnet och året, beroende på skillnader i temperatur och lufttryck. Mätningen görs med små spårfilmsdosor som man placerar ut i minst två bostadsrum. När mätperioden är över skickas dosorna tillbaka till laboratoriet för analys.

För att säkerställa att mätningen utförs korrekt och ger ett tillförlitligt resultat som kan användas som underlag för eventuella åtgärder, är det viktigt att anlita ett ackrediterat mätlaboratorium. För att få professionell hjälp med hela processen kan du med fördel vända dig till ett specialiserat företag som Radea för en korrekt radonmätning, vilket säkerställer en process du kan lita på från start till mål. De sköter allt från utskick av dosor med tydliga instruktioner till analys och en slutgiltig rapport.
Åtgärder och ansvar för en radonsäker miljö
Om din mätning visar en radonhalt som överstiger det nationella referensvärdet på 200 Becquerel per kubikmeter (Bq/m³), är det en tydlig signal att åtgärder bör vidtas. Det är viktigt att se detta värde inte som en skarp gräns mellan farligt och ofarligt, utan som en nivå där risken anses vara oacceptabelt hög. Målet med en radonsanering är alltid att sänka halten så mycket som det är praktiskt och ekonomiskt rimligt, helst långt under 200 Bq/m³. Varje sänkning av radonhalten minskar risken för lungcancer.
Åtgärder beroende på radonkällan
Vilken typ av åtgärd som är mest effektiv beror helt på varifrån radonet kommer. Om det är markradon, vilket är vanligast, kan lösningen vara att täta sprickor och otätheter i husgrunden. I många fall krävs dock mer aktiva system, som en radonsug eller en radonbrunn. Dessa skapar ett undertryck under huset och ventilerar bort den radonhaltiga markluften innan den hinner tränga in. Om radonet kommer från byggnadsmaterialet blåbetong, en typ av lättbetong som användes mellan 1929 och 1975 och som avger radon, är lösningen oftast att förbättra ventilationen. För husägare finns det utmärkta resurser, och Villaägarna ger konkreta råd om hur du kan sänka radonhalten beroende på källan. För radon i vattnet installeras en radonavskiljare som luftar vattnet och leder bort gasen.
Vem bär ansvaret?
Ansvaret för att mäta och vid behov åtgärda radon ligger alltid på fastighetsägaren. I Sverige finns ett tydligt regelverk för att skydda de boende. Boverket har i sina byggregler krav på att nya byggnader ska utformas för att hålla radonhalten under 200 Bq/m³. En god ventilation är A och O för en bra luftkvalitet inomhus. Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd har tillsynsansvaret och kan kräva att en fastighetsägare mäter och åtgärdar problemen. Denna struktur finns på plats för att ingen ska behöva bo i en hälsofarlig miljö, men det första steget måste alltid tas av den enskilde husägaren, att ta reda på fakta genom en mätning.
Att skapa ett medvetet och hälsosamt hem
Att hantera radon handlar om mycket mer än att bara följa regler och åtgärda ett tekniskt problem. Det handlar om att ta ett medvetet ansvar för den miljö där vi lever, sover och återhämtar oss. I mitt arbete med hälsa ser jag ofta hur vi fokuserar på externa faktorer som kost och träning, men ibland glömmer bort den mest grundläggande förutsättningen för god hälsa: en trygg och stödjande hemmiljö. Luften vi andas är lika fundamental som maten vi äter, och att säkerställa att den är ren från skadliga ämnen är en av de viktigaste investeringarna vi kan göra i vårt långsiktiga välbefinnande.
Att ta reda på radonhalten i ditt hem är inte en handling som drivs av rädsla, utan av omsorg. Det är ett proaktivt val att skydda dig själv och din familj från en helt onödig risk. Kunskapen ger dig makten att agera och förvandla en potentiell fara till en tryggad miljö. Det är en del av det holistiska hälsoarbetet, där vi ser till hela människan och hela hennes livssituation. Ett hem ska vara en fristad, en plats för vila och läkning, inte en källa till oro. Genom att ta kontroll över din inomhusmiljö stärker du grunden för en hållbar hälsa, både fysiskt och mentalt. Vilket blir ditt nästa steg för att skapa ett tryggare hem?